Select Page

Vulvodyni

Smärttillstånd i underlivet har lite olika namn och klassificeras lite olika men gemensamt för alla är just smärta i underlivet.

Idag går vi in lite djupare på ett av dessa smärttillstånd, som kallas vulvodyni. Om vi först kollar på själva namnet: vulva är ordet för de yttre könsdelarna, vestibulum själva vaginalöppningen och dyni = smärta. För att smärtan ska klassas som just Vulvodyni behöver man haft ont i minst 3 månader utan känd orsak (dvs smärtan är inte en följd av tex en känd förlossningsskada).

Smärtan vid vulvodyni beskrivs ofta som brännande, irriterande, svidande, kliande, skarp eller tryckande. Det är vanligt att den provoceras av och gör det svårt att:
– ha sex (främst omslutande samlag)
– använda tampong/menskopp
– ha på sig tighta kläder
– cykla, rida eller göra andra saker som innebär tryck mot underlivet
Hos vissa kan även smärtan förekomma utan provokation.

Smärtan orsakas ofta av ofta en kombination av flera saker: inflammationsreaktioner, hormoner, muskelspänningar och överretat nervsystem. Därför är behandlingen individuell och ofta behövs olika professioner till exempel psykolog/samtalsterapeut, fysioterapeut och läkare.

Vulvasmärta kan såklart vara mycket begränsande för personen med besvär och är tyvärr ofta relaterade till känslor av skuld/skam. Det är ovanligt att besvären pratas högt om, men troligtvis känner du någon eller några med underlivssmärta då ca 25 % av alla kvinnor drabbas någon gång i livet. Är du drabbad är du INTE ensam och det finns hjälp att få!

Varmt välkommen att boka en tid hos oss så hjälper vi dig utifrån ett fysioterapeutisk perspektiv och hänvisar dig vidare i vårdkedjan om vi anser att det behövs.

Träning efter graviditet och förlossning, del 2

Foto: Folgerophotography

Idag går vi igenom några konkreta tips på vad det är bra att tänka på och förslag på upplägg första veckorna efter en förlossning.

Några saker att tänka på:

  • Bäckenbottenbesvär: tyngdkänsla eller urinläckage under träning är ett tecken på att bäckenbotten inte riktigt orkar, lyssna på det!
  • Undvik att hålla andan under träningen – det sätter mer tryck ner mot bäckenbotten
  • Börja konditionsträna i sittande tex cykling 
  • Vill du träna med vikter och tyngre motstånd så sitt ner

Förslag på hur en tidsplan kan se ut:

0-3 veckor postpartum
Promenader kan du göra så snart de inte orsakar smärta eller läckage. Starta med kortare sträckor för att sedan öka successivt både längd och hastighet.
Bäckenbottenträning: börja med att “hitta knipet”, ligg på rygg med böjda ben och fötterna i underlaget. Spänn bäckenbotten med måttlig kraft så att det känns som ett mjukt lyft uppåt/inåt vid ändtarmen och slidan. Försök hålla knipet i 5-10sek, upprepa 10 gånger, 2-3 gånger dagligen.
Magträning: ett exempel på övning är att aktivera bålmusklerna mjukt, så att naveln åker inåt men ingen rörelse sker i ryggen. Ligg på sida och börja med att slappna av och släppa ut magen ordentligt. Aktivera sedan och håll i ca 5 sek, kom ihåg att andas samtidigt! Upprepa 10 gånger, gärna flera gånger dagligen. 

3-8 veckor postpartum
Efterkontroll hos barnmorskan ska vara ok. Promenader är fortfarande förstahandsalternativet men mår du bra och vill du återgå till annan konditionsträning kan du prova sådan utan hopp tex simning eller crosstrainer.
Nu kan du ofta stegra bäckenbottenträningen och träna mer styrka och uthållighet (kika tex i appen “Tät” för träningsförslag) *ej samarbete eller sponsrat inlägg.

Om du vill gå till gymmet så tänk extra på hållningen, att ha lätt motstånd, undvika att hålla andan och att gärna sitta ner. 

8-12 veckor postpartum
Fortsatt successiv stegring av träningsintensiteten enl ovan. 

12-16 veckor postpartum
Nu kan du testa att jogga förutsatt att du inte har några som helst besvär/känningar från bäckenbotten, testa att växla lätt jogg med gång i början och precis som annan träning – stegra successivt. 

Vill du veta mer? Boka en tid hos Tove www.myphysio.se/boka eller maila oss på tove@myphysio.se

Ha en fantastisk lördag!

Axel-impingement

Impingement i axeln:

Impingement eller en inklämning som man också kan kalla det, är en vanlig åkomma som kan drabba flertalet leder & en av de vanligaste är axelleden som är vår rörligaste led. Impingement betyder att strukturer i axeln kläms pga trånga förhållanden i axeln, så man skulle kunna säga att impingement egentligen bara är ett symtom och inte talar om vilken/vilka strukturer som blivit påverkade. Orsaken till att det blir för trångt i axelleden kan tex bero på en överansträngning där slemsäcken i axelleden eller senor som löper igenom leden blir inflammerade och skapar ett trängre utrymme än vanligt när du lyfter armen över huvudet, men man kan även ha pålagringar på brosket/skelettet eller annat som redan ökat trängseln i axeln. 

Vanliga symptom är: 

  • Smärta vid rörelser av armen, ffa från axelhöjd och uppåt över huvudet, smärtan är främst lokaliserad på fram, ovansidan- och/eller utsidan av själva axeln
  • Smärtan ökar vanligen ju högre upp man lyfter armen över huvudet.
  • Smärta efter/under ansträngning 
  • Det gör ofta ont att ligga på den sidan.

Behandling? Precis som många andra skador har kroppen en fantastisk förmåga att adaptera och självläka men många behöver få hjälp med rehab och träning som återställer den muskulära balansen runt axelleden och stärker det som är svagt, eller kickar igång muskler som inte riktigt gör sitt jobb. Behandling med stötvåg, nålar, laser, tejpning mm upplever många lindrar smärtan i kombination med rehab. Vid vissa fall kan injektioner med kortison eller operationer för att skrapa ner pålagringar på brosket vara aktuellt men vi rekommenderar alltid att börja med en individuell rehabplan av en Fysioterapeut. Välkommen att boka tid hos oss om du misstänker att du fått impingement i axeln!

/ Myphysio

Löparknä

Löparknä:

Vad är löparknä? Löparknä är relativt vanlig överbelastningsskada som ofta uppkommer då man tränar mer än vad kroppen är van vid eller tål just då. Det uppstår vanligtvis av löpträning (därav namnet) men även andra träningsformer kan göra att man utvecklar löparknä. Det som orsakar smärtan vid löparknä är en struktur som kallas för IT-bandet vilket är en bindvävshinna som fäster in på utsida knä. IT-bandet har sitt ursprung uppe vid höften från höft och sätesmuskulatur. För att IT-bandet ska må så bra som möjligt behöver man ofta kika att man har balans i styrka och rörlighet mellan dessa muskler. Skulle exempelvis en av musklerna vara tightare än den andra kan detta leda till att det blir ett ogynnsamt drag nere vid IT-bandets infästning som då kan genera i smärta på utsida knä.

Vanliga symtom? Smärta längst utsidan av knät under träning som ofta debuterar efter en tid in på passet träning och ökar successivt ju längre eller ju mer du tränar.

Behandlingen? Behandlingen består främst av anpassning av träning som triggar smärtan & att såklart tar reda på orsaken till varför smärtan uppkommit för en individuell rehabplan och träna sig mer belastningstålig. Det finns även olika knäskydd man kan testa och manuellt behandling hos en vårdgivare som kan lindra och påskynda återhämtningen i kombination med rehab. Det florerar en hel del tips om att rulla IT-bandet med en foamroller, men eftersom IT-bandet bara är en sen/bindvävsstrukur skulle vi hellre rekommendera att mjuka upp höft-och sätemuskler och se om du upplever någon förbättring gällande smärtan.