Nej, du behöver inte acceptera situationen du hamnat i, skadan som skett eller det faktum att det kommer dröja länge innan du kan använda din fysiska kropp på så sätt som du önskar igen. Men jag är övertygad om att situationen kommer bli betydligt lättare att hantera ju snabbare du finner en acceptans i det som hänt. Att acceptera en situation handlar inte om att värdera om den är bra eller dålig, den bara är.
Att acceptera att du skadat dig är inte densamma som att ge upp eller inte vilja något tillräckligt mycket. Utan det innebär att du accepterat det som hänt och nu kan fokusera på att känna allt du behöver känna, besvikelse, förtvivlan, motivation eller frustration utan att lägga någon värdering i det eller trycka undan något som behöver bearbetas för att sedan kunna rikta blicken framåt, mot målet.
Utifrån våra patienters rehabresor har vi märkt att patienter som tidigt finner en acceptans lättare kan orientera sig i rehab och känsla-djungeln och vända fokuset mot målet, se möjligheterna och allt man faktiskt kan göra. Att rehaba en skada med ett tydligt mål är många gånger inte en dans på rosor och kräver disciplin, omtanke och ett tydligt varför. Och den resan blir så oändligt mycket lättare och kanske tom lärorik om man lägger sina resurser & energi framåt istället för att konstant tycka synd om eller älta det som varit.
Att öva på att acceptera utan att värdera, går att tillämpa på vad som helst som uppstår i livet. Testa och se om det kan kanske kan vara ett bra verktyg att öva på, även för dig?
En annan led som kan drabbas av impingement förutom axelleden är höftleden. Även här är orsaken till smärtan en inklämning som skapas när vi komprimerar höften eller tar ut rörligheten i höften på olika sätt. Inklämningen i höften beror ofta p.g.a. ledförändringar, ofta broskpålagringar, på lårbenshuvudet eller i höftledskålen, där lårbenet möter höftbenet.
Man vet inte helt säkert varför det uppstår, men många drabbas i senare tonåren och som håller på med idrotter såsom hockey (främst målvakter), gymnaster, dansare, styrkelyftare mm.
Vanliga symptom:
Stelhet i höften som provocerar smärta – vanligen böjning och inåtrotation av höften.
Smärta ofta lokaliserat i ljumsken men kan även komma på utsidan av höften/sätet eller nedre delen av ryggen
Smärtan kan uppstå dels akut med eller utan trauma eller smygande
Smärtan kan komma och gå något, t.ex. endast vid viss typ av belastning eller rörelser.
Behandling: Det är viktigt att få reda på om det verkligen är impingement som orsakar din smärta då det finns liknande diagnoser som ger liknande symptom. Ofta kan man ställa en klinik diagnos vid misstanke om FAI, men ibland är en slätröntgen nödvändig för att få det bekräftat.
Efter det är det viktigt att få information och individuell träning för att komma åt problematiken. Förut opererade man mycket FAI men man undviker gärna det i så stor utsträckning som möjligt nu och börjar alltid med individuell rehab.
En framgångsrik rehab innehåller ofta styrketräning i kombination med rörlighetsträning. Ibland är det också bra att avstå från de mest provocerande övningar ett tag och byta ut dessa mot andra övningar, tex löpning mot cykling, så höftsmärtan får lugna ner sig innan man successivt bygger upp tåligheten i höften igen.
Välkommen att boka en tid för att undersöka om din problematik beror på FAI.
Smärttillstånd i underlivet har lite olika namn och klassificeras lite olika men gemensamt för alla är just smärta i underlivet.
Idag går vi in lite djupare på ett av dessa smärttillstånd, som kallas vulvodyni. Om vi först kollar på själva namnet: vulva är ordet för de yttre könsdelarna, vestibulum själva vaginalöppningen och dyni = smärta. För att smärtan ska klassas som just Vulvodyni behöver man haft ont i minst 3 månader utan känd orsak (dvs smärtan är inte en följd av tex en känd förlossningsskada).
Smärtan vid vulvodyni beskrivs ofta som brännande, irriterande, svidande, kliande, skarp eller tryckande. Det är vanligt att den provoceras av och gör det svårt att: – ha sex (främst omslutande samlag) – använda tampong/menskopp – ha på sig tighta kläder – cykla, rida eller göra andra saker som innebär tryck mot underlivet Hos vissa kan även smärtan förekomma utan provokation.
Smärtan orsakas ofta av ofta en kombination av flera saker: inflammationsreaktioner, hormoner, muskelspänningar och överretat nervsystem. Därför är behandlingen individuell och ofta behövs olika professioner till exempel psykolog/samtalsterapeut, fysioterapeut och läkare.
Vulvasmärta kan såklart vara mycket begränsande för personen med besvär och är tyvärr ofta relaterade till känslor av skuld/skam. Det är ovanligt att besvären pratas högt om, men troligtvis känner du någon eller några med underlivssmärta då ca 25 % av alla kvinnor drabbas någon gång i livet. Är du drabbad är du INTE ensam och det finns hjälp att få!
Varmt välkommen att boka en tid hos oss så hjälper vi dig utifrån ett fysioterapeutisk perspektiv och hänvisar dig vidare i vårdkedjan om vi anser att det behövs.
Idag går vi igenom några konkreta tips på vad det är bra att tänka på och förslag på upplägg första veckorna efter en förlossning.
Några saker att tänka på:
Bäckenbottenbesvär: tyngdkänsla eller urinläckage under träning är ett tecken på att bäckenbotten inte riktigt orkar, lyssna på det!
Undvik att hålla andan under träningen – det sätter mer tryck ner mot bäckenbotten
Börja konditionsträna i sittande tex cykling
Vill du träna med vikter och tyngre motstånd så sitt ner
Förslag på hur en tidsplan kan se ut:
0-3 veckor postpartum Promenader kan du göra så snart de inte orsakar smärta eller läckage. Starta med kortare sträckor för att sedan öka successivt både längd och hastighet. Bäckenbottenträning: börja med att “hitta knipet”, ligg på rygg med böjda ben och fötterna i underlaget. Spänn bäckenbotten med måttlig kraft så att det känns som ett mjukt lyft uppåt/inåt vid ändtarmen och slidan. Försök hålla knipet i 5-10sek, upprepa 10 gånger, 2-3 gånger dagligen. Magträning: ett exempel på övning är att aktivera bålmusklerna mjukt, så att naveln åker inåt men ingen rörelse sker i ryggen. Ligg på sida och börja med att slappna av och släppa ut magen ordentligt. Aktivera sedan och håll i ca 5 sek, kom ihåg att andas samtidigt! Upprepa 10 gånger, gärna flera gånger dagligen.
3-8 veckor postpartum Efterkontroll hos barnmorskan ska vara ok. Promenader är fortfarande förstahandsalternativet men mår du bra och vill du återgå till annan konditionsträning kan du prova sådan utan hopp tex simning eller crosstrainer. Nu kan du ofta stegra bäckenbottenträningen och träna mer styrka och uthållighet (kika tex i appen “Tät” för träningsförslag) *ej samarbete eller sponsrat inlägg.
Om du vill gå till gymmet så tänk extra på hållningen, att ha lätt motstånd, undvika att hålla andan och att gärna sitta ner.
8-12 veckor postpartum Fortsatt successiv stegring av träningsintensiteten enl ovan.
12-16 veckor postpartum Nu kan du testa att jogga förutsatt att du inte har några som helst besvär/känningar från bäckenbotten, testa att växla lätt jogg med gång i början och precis som annan träning – stegra successivt.
Vill du veta mer? Boka en tid hos Tove www.myphysio.se/boka eller maila oss på tove@myphysio.se
Impingement eller en inklämning som man också kan kalla det, är en vanlig åkomma som kan drabba flertalet leder & en av de vanligaste är axelleden som är vår rörligaste led. Impingement betyder att strukturer i axeln kläms pga trånga förhållanden i axeln, så man skulle kunna säga att impingement egentligen bara är ett symtom och inte talar om vilken/vilka strukturer som blivit påverkade. Orsaken till att det blir för trångt i axelleden kan tex bero på en överansträngning där slemsäcken i axelleden eller senor som löper igenom leden blir inflammerade och skapar ett trängre utrymme än vanligt när du lyfter armen över huvudet, men man kan även ha pålagringar på brosket/skelettet eller annat som redan ökat trängseln i axeln.
Vanliga symptom är:
Smärta vid rörelser av armen, ffa från axelhöjd och uppåt över huvudet, smärtan är främst lokaliserad på fram, ovansidan- och/eller utsidan av själva axeln
Smärtan ökar vanligen ju högre upp man lyfter armen över huvudet.
Smärta efter/under ansträngning
Det gör ofta ont att ligga på den sidan.
Behandling? Precis som många andra skador har kroppen en fantastisk förmåga att adaptera och självläka men många behöver få hjälp med rehab och träning som återställer den muskulära balansen runt axelleden och stärker det som är svagt, eller kickar igång muskler som inte riktigt gör sitt jobb. Behandling med stötvåg, nålar, laser, tejpning mm upplever många lindrar smärtan i kombination med rehab. Vid vissa fall kan injektioner med kortison eller operationer för att skrapa ner pålagringar på brosket vara aktuellt men vi rekommenderar alltid att börja med en individuell rehabplan av en Fysioterapeut. Välkommen att boka tid hos oss om du misstänker att du fått impingement i axeln!
