Välj en sida

Frozen Shoulder: 

Frozen shoulder eller ¨frusen skuldra¨ som man också kan kalla det är en diagnos som många säkert hört eller själva haft. Men vad är det egentligen som händer i axeln när man har en s.k. frusen skuldra?

Det som först kan vara bra att veta är att axelleden är kroppens rörligaste led och den omsluts av en ledkapsel som tillför stabilitet i axelleden. Vid frusen skuldra drar ledkapseln ihop sig och krymper, ofta till följd av en inflammation som har uppkommit efter ett trauma, upprepade rörelser eller helt spontant.

Beroende på orsaken till inflammationen och den krympande ledkapsel kommer symtomen te sig lite olika. Men i det stora hela brukar man dela in den ¨frusna skuldran¨ i 3 olika symtom och läkningssfaser: 

  • Fas 1: En period av tilltagande värk och viss stelhet 
  • Fas 2: minskad smärta men tilltagande stelhet
  • Fas 3: minskad stelhet 

 

Det är vanligt att man söker hjälp när axeln befinner sig i fasen 1. Det är viktigt att man får axeln undersökt och får en fastställd diagnos på sin axelsmärta då det finns flertalet andra axeldiagnoser som kan vara orsaken till dina besvär. Därför rekommenderar vi alltid att uppsöka en fysioterapeut vid misstanke om frozen shoulder. Diagnosen ställs via kliniska fynd och genom symtomen du berättar att du upplever. Ibland kan man även komplettera med en ultraljudsundersökning. 

Frusen skuldra är ett tillstånd som övergår av sig själv så småningom, man får oftast räkna med minst 1 år, ibland flera för att bli helt återställd. Däremot finns det flera manuella behandlingar man kan göra i syfte att bibehålla och öka rörlighet samt minska smärta som man kan göra under läkningsperioden. Det viktigaste är dock att själv bibehålla dina rörlighet för att öka funktionen i axelleden genom olika rörlighetsövningar enligt ett rehabprogram för att få bästa möjliga återhämtning. Boka tid så hjälper vi dig med ett individuellt utformat rehabprogram och eventuell manuell behandling om det behövs!

/ Myphysio Crew

Impingement i höften / FAI

En annan led som kan drabbas av impingement förutom axelleden är höftleden. Även här är orsaken till smärtan en inklämning som skapas när vi komprimerar höften eller tar ut rörligheten i höften på olika sätt. Inklämningen i höften beror ofta p.g.a. ledförändringar, ofta broskpålagringar, på lårbenshuvudet eller i höftledskålen, där lårbenet möter höftbenet.

Man vet inte helt säkert varför det uppstår, men många drabbas i senare tonåren och som håller på med idrotter såsom hockey (främst målvakter), gymnaster, dansare, styrkelyftare mm.

Vanliga symptom:

  • Stelhet i höften som provocerar smärta – vanligen böjning och inåtrotation av höften.
  • Smärta ofta lokaliserat i ljumsken men kan även komma på utsidan av höften/sätet eller nedre delen av ryggen
  • Smärtan kan uppstå dels akut med eller utan trauma eller smygande
  • Smärtan kan komma och gå något, t.ex. endast vid viss typ av belastning eller rörelser.

Behandling: Det är viktigt att få reda på om det verkligen är impingement som orsakar din smärta då det finns liknande diagnoser som ger liknande symptom. Ofta kan man ställa en klinik diagnos vid misstanke om FAI, men ibland är en slätröntgen nödvändig för att få det bekräftat.

Efter det är det viktigt att få information och individuell träning för att komma åt problematiken. Förut opererade man mycket FAI men man undviker gärna det i så stor utsträckning som möjligt nu och börjar alltid med individuell rehab.

En framgångsrik rehab innehåller ofta styrketräning i kombination med rörlighetsträning. Ibland är det också bra att avstå från de mest provocerande övningar ett tag och byta ut dessa mot andra övningar, tex löpning mot cykling, så höftsmärtan får lugna ner sig innan man successivt bygger upp tåligheten i höften igen.

Välkommen att boka en tid för att undersöka om din problematik beror på FAI.

/ Myphysio Crew

Vulvodyni

Smärttillstånd i underlivet har lite olika namn och klassificeras lite olika men gemensamt för alla är just smärta i underlivet.

Idag går vi in lite djupare på ett av dessa smärttillstånd, som kallas vulvodyni. Om vi först kollar på själva namnet: vulva är ordet för de yttre könsdelarna, vestibulum själva vaginalöppningen och dyni = smärta. För att smärtan ska klassas som just Vulvodyni behöver man haft ont i minst 3 månader utan känd orsak (dvs smärtan är inte en följd av tex en känd förlossningsskada).

Smärtan vid vulvodyni beskrivs ofta som brännande, irriterande, svidande, kliande, skarp eller tryckande. Det är vanligt att den provoceras av och gör det svårt att:
– ha sex (främst omslutande samlag)
– använda tampong/menskopp
– ha på sig tighta kläder
– cykla, rida eller göra andra saker som innebär tryck mot underlivet
Hos vissa kan även smärtan förekomma utan provokation.

Smärtan orsakas ofta av ofta en kombination av flera saker: inflammationsreaktioner, hormoner, muskelspänningar och överretat nervsystem. Därför är behandlingen individuell och ofta behövs olika professioner till exempel psykolog/samtalsterapeut, fysioterapeut och läkare.

Vulvasmärta kan såklart vara mycket begränsande för personen med besvär och är tyvärr ofta relaterade till känslor av skuld/skam. Det är ovanligt att besvären pratas högt om, men troligtvis känner du någon eller några med underlivssmärta då ca 25 % av alla kvinnor drabbas någon gång i livet. Är du drabbad är du INTE ensam och det finns hjälp att få!

Varmt välkommen att boka en tid hos oss så hjälper vi dig utifrån ett fysioterapeutisk perspektiv och hänvisar dig vidare i vårdkedjan om vi anser att det behövs.

Träning efter graviditet och förlossning, del 2

Foto: Folgerophotography

Idag går vi igenom några konkreta tips på vad det är bra att tänka på och förslag på upplägg första veckorna efter en förlossning.

Några saker att tänka på:

  • Bäckenbottenbesvär: tyngdkänsla eller urinläckage under träning är ett tecken på att bäckenbotten inte riktigt orkar, lyssna på det!
  • Undvik att hålla andan under träningen – det sätter mer tryck ner mot bäckenbotten
  • Börja konditionsträna i sittande tex cykling 
  • Vill du träna med vikter och tyngre motstånd så sitt ner

Förslag på hur en tidsplan kan se ut:

0-3 veckor postpartum
Promenader kan du göra så snart de inte orsakar smärta eller läckage. Starta med kortare sträckor för att sedan öka successivt både längd och hastighet.
Bäckenbottenträning: börja med att “hitta knipet”, ligg på rygg med böjda ben och fötterna i underlaget. Spänn bäckenbotten med måttlig kraft så att det känns som ett mjukt lyft uppåt/inåt vid ändtarmen och slidan. Försök hålla knipet i 5-10sek, upprepa 10 gånger, 2-3 gånger dagligen.
Magträning: ett exempel på övning är att aktivera bålmusklerna mjukt, så att naveln åker inåt men ingen rörelse sker i ryggen. Ligg på sida och börja med att slappna av och släppa ut magen ordentligt. Aktivera sedan och håll i ca 5 sek, kom ihåg att andas samtidigt! Upprepa 10 gånger, gärna flera gånger dagligen. 

3-8 veckor postpartum
Efterkontroll hos barnmorskan ska vara ok. Promenader är fortfarande förstahandsalternativet men mår du bra och vill du återgå till annan konditionsträning kan du prova sådan utan hopp tex simning eller crosstrainer.
Nu kan du ofta stegra bäckenbottenträningen och träna mer styrka och uthållighet (kika tex i appen “Tät” för träningsförslag) *ej samarbete eller sponsrat inlägg.

Om du vill gå till gymmet så tänk extra på hållningen, att ha lätt motstånd, undvika att hålla andan och att gärna sitta ner. 

8-12 veckor postpartum
Fortsatt successiv stegring av träningsintensiteten enl ovan. 

12-16 veckor postpartum
Nu kan du testa att jogga förutsatt att du inte har några som helst besvär/känningar från bäckenbotten, testa att växla lätt jogg med gång i början och precis som annan träning – stegra successivt. 

Vill du veta mer? Boka en tid hos Tove www.myphysio.se/boka eller maila oss på tove@myphysio.se

Ha en fantastisk lördag!

Axel-impingement

Impingement i axeln:

Impingement eller en inklämning som man också kan kalla det, är en vanlig åkomma som kan drabba flertalet leder & en av de vanligaste är axelleden som är vår rörligaste led. Impingement betyder att strukturer i axeln kläms pga trånga förhållanden i axeln, så man skulle kunna säga att impingement egentligen bara är ett symtom och inte talar om vilken/vilka strukturer som blivit påverkade. Orsaken till att det blir för trångt i axelleden kan tex bero på en överansträngning där slemsäcken i axelleden eller senor som löper igenom leden blir inflammerade och skapar ett trängre utrymme än vanligt när du lyfter armen över huvudet, men man kan även ha pålagringar på brosket/skelettet eller annat som redan ökat trängseln i axeln. 

Vanliga symptom är: 

  • Smärta vid rörelser av armen, ffa från axelhöjd och uppåt över huvudet, smärtan är främst lokaliserad på fram, ovansidan- och/eller utsidan av själva axeln
  • Smärtan ökar vanligen ju högre upp man lyfter armen över huvudet.
  • Smärta efter/under ansträngning 
  • Det gör ofta ont att ligga på den sidan.

Behandling? Precis som många andra skador har kroppen en fantastisk förmåga att adaptera och självläka men många behöver få hjälp med rehab och träning som återställer den muskulära balansen runt axelleden och stärker det som är svagt, eller kickar igång muskler som inte riktigt gör sitt jobb. Behandling med stötvåg, nålar, laser, tejpning mm upplever många lindrar smärtan i kombination med rehab. Vid vissa fall kan injektioner med kortison eller operationer för att skrapa ner pålagringar på brosket vara aktuellt men vi rekommenderar alltid att börja med en individuell rehabplan av en Fysioterapeut. Välkommen att boka tid hos oss om du misstänker att du fått impingement i axeln!

/ Myphysio